Just nu räddar Sverige Europa.
Säljer netto till Finland 2 451 MW · Litauen 732 MW — och köper samtidigt tillbaka från Norge 1 320 MW · Danmark 1 087 MW. Netto +780 MW.
Sverige exporterar 780 MW MW till Europa just nu — trots att det inte är någon elbrist hemma. Spotpriserna är jämna i hela landet (€150 i SE1, €150 i SE4), så överskottet går till grannländerna i stället för att stanna kvar hos oss. Här ser du vart elen och pengarna tar vägen. Uppdateras var 15:e minut.
Live nätkarta
Hovra ett område — klicka för att fästaOmrådesdetalj
klicka på ett område för att se detaljerSverige säljer just nu 780 MW utomlands för ~5.3 M SEK/h.
Räknat: 780 MW × €150/MWh (ovägt snittspotpris SE1–SE4), omräknat till svenska kronor med 10.89 SEK/EUR. Om den här takten höll hela året blir det 46.4 bn SEK — utslaget på Sveriges ~5.1 miljoner hushåll motsvarar det 9 k SEK per hushåll och år.
Inget av detta hamnar på din räkning. Staten tar betalt fyra gånger för varje kWh: den äger producenten (Vattenfall), den äger nätoperatören som tar in flaskhalsavgifter (Svenska Kraftnät), den tar ut 360 SEK/MWh i energiskatt (sänkt från 535 från 1 jan 2026) och lägger sedan på 25 % moms på hela räkningen — även på sin egen skatt.
Just nu betalar ett SE4-hushåll €150/MWh medan SE1 betalar €150 per kilowattimme: samma land, samma Vattenfall, 1.0 gånger priset beroende på vilken sida om snitt 4 du bor på. Och: ett SE1-hushåll i Norrbotten betalar dessutom ~10 öre/kWh mindre i energiskatt (264 SEK/MWh i de 33 norra kommunerna), så skattegapet per kWh staplar sig ovanpå spotprisgapet. (Den totala decemberräkningen blir jämnare eftersom SE1-hushåll förbrukar mer i ett kallare klimat — orättvisan ligger i priset per kWh, inte i att SE1 alltid har lägre totalräkning.) Lösningen är inte fysik utan att snitt 2 och 4 byggs ut — Sydvästlänken hade ursprungligt mål 2014 och blev klar 2021, NordSyd-programmet annonserades 2019 och har idag målfönstret 2033–2035.
Hela räkenskapen · vem tjänar vad varje timme
≈ 43.4 M SEK/h rör sig genom systemet just nuLive = räknat direkt från ENTSO-E-flöden och spotpriser. Indikativt = live-förbrukning × statiska svenska tariff- och skattesnitt (Energimyndigheten + Skatteverket 2026). Verkliga räkningar varierar med elområde, avtalstyp och om bostaden har direktverkande el.
Producentvinst · per teknik
Indikativ vinst per timme för varje produktionstyp — intäkt till SE-zonens pris minus statisk marginalkostnad
| Teknik | MW nu | Intäkt/h | Marginalkostnad/h | Vinst/h |
|---|---|---|---|---|
| Vattenkraft | 7 926 | 13.0 M SEK | 432 k SEK | +12.5 M SEK |
| Kärnkraft | 3 383 | 5.5 M SEK | 553 k SEK | +5.0 M SEK |
| Vindkraft | 1 964 | 3.2 M SEK | 0 SEK | +3.2 M SEK |
| Övrigt | 830 | 1.4 M SEK | 271 k SEK | +1.1 M SEK |
| Solkraft | 561 | 919 k SEK | 0 SEK | +919 k SEK |
| Gas | 16 | 27 k SEK | 14 k SEK | +12 k SEK |
| Totalt | 14 680 | 24.0 M SEK | 1.3 M SEK | +22.8 M SEK |
Marginalkostnaderna (EUR/MWh) är statiska referensvärden: kärnkraft 15, vattenkraft (reservoar) 5, strömkraft (RoR) 0, vind 0, sol 0, biobränsle 30, avfall −30 (mottagningsavgift — operatörerna får betalt för att ta emot avfallet), gas 80, övrigt 30. Den verkliga producentvinsten varierar med hedge-position, bränslekostnad, anläggningsålder och kapacitetsersättning. Poängen med panelen är *formen* på vinsten per teknik, inte ditt exakta öre. Negativ vinst på gas under timmar med lågt spotpris är reell; kärnkraftens ~80 % marginal under normala timmar är också reell.
Gränsflöden
stapel = % av kabelns kapacitet| Förbindelse | Riktning | MW | Beläggning |
|---|---|---|---|
| FI ↔ SE1 | EXPORT | 1 776 | |
| NO1 ↔ SE3 | IMPORT | 1 111 | |
| LT ↔ SE4 | EXPORT | 732 | |
| FI ↔ SE3 | EXPORT | 675 | |
| DK1 ↔ SE3 | IMPORT | 652 | |
| DK2 ↔ SE4 | IMPORT | 435 | |
| NO4 ↔ SE1 | IMPORT | 206 | |
| NO4 ↔ SE2 | IMPORT | 50 | |
| NO3 ↔ SE2 | EXPORT | 47 | |
| PL ↔ SE4 | EXPORT | 3 | |
| DE ↔ SE4 | EXPORT | <1 |